Fick ett oväntat boktips av en vän som måste känna till min kärlek till gin. I Amor Towles "Artighetsreglerna" är spriten ungefär den viktigaste beståndsdelen. Boken citerar också flitigt ur Washingtons artighetsregler (nr. 91 här ovan, det var uppenbarligen något fel på den där mannen) och ur Thoreaus "Walden". Har fått något slags återfall sedan jag läste ut den, lagar den mesta mat med en skvätt gin till och bredvid dessa dagar.
Var ute och plockade svamp i skogarna just öster om Uppsala igår, nära scoutstugan i Karlsro, och hittade en mängd gyllene sommarkantareller som gömde sig bland gulnade björklöv. Det blev alltså en svamprisotto ikväll. Kokade buljong på torkade blodriskor från i höstas, fräste gul och vitlök till carnaroliris och avbröt stekningen med en klunk gin. Hällde därefter på buljongen och smörstekte de gula kantarellerna i smör och plockade dem åt sidan innan jag deglaserade gjutjärnspannan med den buljong jag ännu inte hunnit hälla över riset. Lät allt koka samman medan jag rev parmesanost, någon ganska ung från Ica, och blandade ihop allt och stänkte på ytterligare lite gin just innan jag lade upp det på tallrik. Kantarellerna högst upp, persilja från balkongen. En aning för salt men enbärstonerna från ginen fungerar verkligen bra ihop med skogssvampen. En kombination att lägga på minnet.
"Artighetsreglerna" är för övrigt något av det bästa jag läst i sommar, det uppbrutna berättandet är helt fenomenalt och de vågade referenserna till Thoreau både bär berättelsen och får mig att se skogarna vid Walden i ett helt annat ljus. Läs om du inte redan gjort.
/olle
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar