Vill inte klanka ner på ditt ursprung på något sätt eller så men: idiot. Det godaste kombinationen av kaffe och bröd är ju - givetvis - tiramisu. Det är ju när man tänker på det i princip blötbröd fast förädlat i gudomliga röror av vispat ägg och sprit. Jag älskar att äta tiramisu på hobbyitalienska konditorier och det händer tyvärr inte allt för ofta att jag gör det själv. Minns en gång för kanske fem år sedan när jag gjorde det i min mosters ingrediensfattiga kök, tror att jag använde mariekex istället för savoiardikex och en alldeles för snål skvätt marsalavin för att den där oförglömliga dessertupplevelsen skulle uppstå. Men så provade jag igen helt nyligen, införskaffade alla ingredienser och började vispa ihop. För mig ska en tiramisu vara spritig, och med det obehagliga minnet av den förra tiramisuupplevelsen såg jag till att hälla på ordentligt med dessertvin. Vid en första provsmakning kändes det ändå inte riktigt hundra, varpå jag fick en plötslig smakingivelse:
ägg
kakao
kaffe
dessertviner
Det är som kafferepen med mormors väninnor när jag var fem år, satt på en stol i salongen och dinglade med benen, nekades dessertvin och sherry och mutades med romerska bågar. Med apelsinsmak.
Det dröjer inte många sekunder innan jag vänt cointreauflaskan över äggsmeten. Skiftar espressobrödklegget och de vispade äggen i glas, toppar med ett täcke kakao, smakar och är tillbaka i mormors salong.
Romerska bågar alltså, det är märkligt det där med hur smaker från ens barndom fortfarande är de man gillar mest, det är väl antagligen madeleinekakseffekten, men också att choklad och apelsin på riktigt är en objektivt fräck kombination. Och det bästa är att man kan göra hur avancerade varianter av de här smakerna som helst, och de kommer alltid att funka. Har en bra historia om hur jag återupplevde dagismellanmål med nyponsoppa och mandelbiskvi vid 20 års ålder också, men jag sparar den till ett annat inlägg.
Och på tal om sprit i mat: Gin. Jag trodde ett tag att gin var gin, liksom brännvin fast att det i destilleringsprocessen någonstans kommit i kontakt med enbär. Men så snart man ger sig in i Systembolagets beställningssortiment öppnar sig en hel värld av makalösa spritupplevelser, allt för fina för att förspillas på tonicvatten. Alltså, jag älskar gin & tonic, men det duger bra att dricka det med Bombay Sapphire eller Gibson eller något. Men ska man dricka gin på fri hand, eller kanske bland ut den i en Gimlet så gör man säkrast i att införskaffa en flaska Tanqueray no. 10. Du kommer inte bara känna en gin med enbärstoner, du kommer att känna enbären ur den djupaste tallskog blomma upp i gommen på dig. Eller varför inte prova med ett svenskt alternativ: Nils Oscars Tärnö Gin.
/Olle
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar