Vi måste prata om Indien

Bra land. Eller, det finns ju jättemycket att få spel på, typ vansinniga orättvisor. Men, matwise - pretty fucking spectacular.

En passus: jag inser att jag tjatar rätt mycket om matuppleverlser på resande fot här, Men det är inte så konstigt ändå, vill jag hävda. Det är ju något som händer med en själv när man reser, man blir som en vit duk för nya intryck. Man ställer sig på en smutsig gata, viker ut armarna och andas in luften som inte alls luktar som hemma. Och så säger man - måla mig. Fyll den vita duken med färg. Och det är Indien bra på.

Indisk mat är ju skitful. Brun eller blaskigt röd och allmänt geggig. Men man kan förlåta dem. För smakerna, åh ´smakerna. 

När man lagar indisk mat från grunden så inser man ju att det är ett nedrans sjå. Schå? Hur stavar man till detta? Hur som helst, indisk mat kräver att man jobbar med sina kryddor lite och antalet kryddor är stort. Ikväll lagade jag till exempel en korma. Så här gick det till:

Jag rostade korianderfrön och kardemummakärnor i en torr stekpanna. Sedan mortlade jag dem tillsammans med flingsalt. Jag stekte på riven vitlök, ingefära och hackad chili, blandade i de torra kryddorna och stekte lite till. Tillsatte en kanelstång, ett par matskedar garam masala och gurkmeja och stekte ytterligare. Tog ur kryddgeggan ur stekpannan och stekte istället på bitar av kyckling som jag saltade och pepprade. La sedan kryddröran i en stor kastrull, hällde på kokosmjölk och stark kycklingbuljong och lätt koka tillsammans med kycklingen i 20 minuter. Därefter tog jag ut kycklingen och lät´såsen koka ihop ytterligare. Mot slutet hällde jag i ett par deciliter matyoghurt. I med kycklingen och det hela serverades med ris, skivad chili, skållad och rostad mandel samt osedliga mängder koriander och lime.

Bra jobbat av mig. Och av Indien.

/Malin