Lantisarna, Luther och lunchen

Jag var så där foträt idag igen, och skafferikockade på vad köket hade att erbjuda.  Det jag lagade blev mer eller mindre utmärkt. Jag antar att man kan kalla det för en linsgryta, men jag väljer att kalla det för Bo. Så här gjorde jag:
Hackade en chilifrukt och 4 vitlöksklyftor. Stekta på dessa i smör tillsammans med fänkålsfrön, spiskumminsfrön och garam masala. Samtidigt kokade jag puylinser, dessa alla linsers moder, linsernas lins! I kryddfräset hällde jag en burk krossade tomater, skvätte i lime och smulade i grönsaksbuljong. När linserna var färdiga blandade jag i dem och hällde i ett par deciliter grädde. Serverade detta tillsammans med ris, en yoghurtkräm med vitlök, sallad och grovhackade mandlar.

Nytt ämne. Rubrik: Sak som fascinerar mig med lantisars förhållande till lunch och mat överhuvudtaget. Nu tror du kanske att det är dig jag ska angripa Olle, men det är det faktiskt. inte, så lugna ner dig. Jag följer en del kändisar på Instagram, urvalet är inte genomtänkt och speglar inte direkt mina personliga preferenser alltid utan är högst slumpmässigt tillkomna. Det mest fascinerande med instagramkändisarna är inte alltid dem själva, utan deras kommenterande följare - alltså "fölket" som Alex och Sigge skulle ha uttryckt det. Märkligaste fölket är fölk som kommer från landet, alltså som inte bor i någon av storstäderna. Det här fölket verkar ha en synnerligen störd och asketisk relation till mat. Typ: äter du något annat än havregrynsgröt eller makaroner så är du en vulgär Marie Antoinette-figur som vältrar sig i överdådig lyx.
Exempel 1: Kändis lägger ut bild på en anständig men icke spektakulär lunch, typ ceasarsallad och lantisarna bara: "men guuuuud vad du lyxar, firar du något eller???"
Exempel 2: Kändis lägger ofta ut bilder på sina ensamluncher på sushiställe. Lantisarna bara: "Äter du ENSAM??? Äter du UTE???? Men guuuuuuud vad du lyxar, firar du något eller?!"

Vad är det för luthersk skit det här? Varför hatar folk anständig mat? Märk väl: jag har gjort research och det verkar inte handla om pengar. Eller jo, det handlar jättemycket om pengar men inte så som man kanske först tror. Det är inte direkt samhällets olycksbarn som på Insta häpnar över luncher som inte kommer från Findus. Däremot kanske det är människor som tycker att det är viktigare med stora bilar och tv-appareter än med värdig mat.

Faktum är ju att svenskar lägger allt mindre pengar på mat i relation till sin inkomst. Jag finner det obegripligt - varför snålar man just där? Jag hävdar: är det något man verkligen ska lägga pengar på och "unna" (svårt att beskriva hur mycket klåda jag får av det ordet) sig så är det väl ändå mat? Det är livsviktigt och det är något man måste ha varje dag. Då kan man ju lika gärna passa på att göra det så fantastiskt, roligt och njutbart som möjligt tänker jag.

Eller så kan man ju bara straffa sig själv för att man har en för stor bil genom att äta skit. Öppet brev till alla matlutheraner: SLUTA ÄT SKIT!. Ni är värda så mycket mer (om ni köper färre bilar.)

/Malin